Inlägget gjort

Räkna hem hackan i ekorapsen

Text och foto. Henrik Nätterlund, Arvensis nr 6 2019

Tack vare ett högt avsalupris krävs en­dast drygt 20 hektar ekologisk höstraps som hackas årligen för att räkna hem en modern radhacka på sex meter. Fördelar som bättre ogräskontroll och säkrare övervintring ger plus åt hackan medan tidsåtgång, kurviga fält och rikligt med sten kan läggas på minussidan.

Den ekologiska höstrapsen lockar med ett fortsatt högt avräkningspris och därmed mycket god lönsamhet. Samtidigt är od­lingen förknippad med många risker som ogräs, utvintring, kålbladstekel, rapsbag­gar med mera.

Chans till ökad odlingssäkerhet
Men odlingssäkerheten kan öka väsentligt genom att etablera rapsen genom radsådd för hackning. För många är detta redan en standardmetod men det finns en hel del odlingar på 12,5 centimeter där hackan skulle kunna göra stor nytta genom att öka radbredden.
Med stor andel vall i växtföljden lockar ofta rapsen som en ”cash-crop” med nuvarande prisnivå och fungerar i många fall bra på 12,5 centimeters radavstånd utan att ogräsen gör alltför stor skada. Men även med hög andel vall i växtföljden kan ogräsen ge problem långsiktigt genom att fröbanken uppförökas om de står kvar i rapsgrödan. Det finns andra viktiga as­pekter än ogräs som gör radhackningen intressant och då kan det faktiskt finnas ekonomiskt utrymme för att investera i en separat hacka – antingen själv eller till­sammans med grannen.

Precision vid sådd avgörande
Höstrapsen är en gröda som passar mycket bra för sådd på större radavstånd och tap­par enligt försök blygsamma tre procent i skörd när radbredden ökar ända upp till 50 centimeter jämfört med 12,5. Den en­skilt viktigaste faktorn för lyckad rad­sådd stavas precision. Uppkomsten i raden måste bli jämn utan luckor. Finns inte den precisionen är det bättre att etablera rap­sen på 12,5 centimeter och därmed skippa radhackningen.
På 25 centimeter får ogräsen mindre ljusinsläpp jämfört med 50 centimeter där en lucka plötsligt blir en meter stor yta och ogräsen får fritt spelrum. Men för­delen med 50 centimeter är att en större yta hackas och att det är lättare att utföra hackningen på våren utan att rapsen har hunnit sluta sig i raden, vilket lätt kan bli fallet på 25 centimeters radavstånd med skador på rapsens rötter som följd.

Mindre internkonkurrens
Med ett bredare radavstånd följer även en planta som inte behöver sträcka lika mycket på sig i konkurrens med andra plantor för att få ljus. På så sätt hålls till­växtpunkten nere och rapsen kan sås tidi­gare utan att den sticker iväg på höjden. Att så rapsen i rätt tid innebär kraftigare och längre rötter som snabbt kan hitta kväve på våren.
En mycket viktig faktor vid beslut om övergång till hackning är arrondering och förekomst av sten. Med kurviga fält och många åkerholmar är risken stor att hack­ningen inte fungerar bra. Sådana fält krä­ver betydligt mer av föraren vid både sådd och hackning. Sådden behöver planeras på ett sätt som ger så raka drag som möjligt exempelvis genom att vall ligger kvar runt holmar alternativt dubbelsådda områden som därmed inte hackas. En bra hacka ska ha god jordsökning för att verkligen skära av ogräsen. Med detta följer att i princip all sten dras upp från det djup som hack­ningen utförs på. Mycket sten ger oftast ett sämre resultat eftersom de döljer en del ogräs som därmed blir kvar.

Ogräsen kostar 1 000 kronor
Den viktigaste förbättringen med större radavstånd är kontrollen av ogräs. Efter­som rapssådden sker i första halvan av au­gusti ger ljus och värme även bränsle till många svåra hästgroende ogräs som bal­dersbrå, blåklint, vallmo, snärjmåra, våt­arv, lomme med flera. Blåklint är lokalt förekommande från söder till norr medan vallmo främst ställer till problem i Göta­land. Baldersbrå finns i de flesta fält och går upp och konkurrerar med rapsen och gör tröskningen besvärlig och dyrare.
I konventionella fältförsök med ke­misk bekämpning av örtogräs ligger skör­deökningen på 10-20 procent där ofta baldersbrå har stått för den största delen av skörderappet i obehandlat led. Självklart beror merskörden på ogrästrycket som i sin tur är avhängigt av växtföljd, jordart, såtidpunkt med mera. Men vid en ogräs­effekt på blygsamma fem procent genom radhackning ökar intäkten med drygt
1 000 kronor per hektar vid en grund­skörd på 2 400 kilo per hektar (se tabell).

Viktigaste hackningen på hösten
Den viktigaste hackningen är den första på hösten, ju tidigare desto bättre då ogräsen är små. Riktigt tidig hackning kräver dock någon form av skyddsplåtar eller rullar på hackan för att inte riskera jordtäckning. Detta är oftast extrautrust­ning på moderna hackor men har ett stort värde om ogrästrycket är högt. Att kunna hacka en gröda en till två gånger på höst­en och få bort en stor del höstgroende ogräs är unikt for höstrapsen och mycket värdefullt i många ekologiska växtföljder.
En andra backning på hösten bekäm­par nya ogräs men syftar också till att kupa grödan inför vintern. Kupen runt rapsplantan skyddar tillväxtpunkten och har även fördelen att överskottsvatten rin­ner ned mellan raderna och risken for stå­ende vatten och även uppfrysning mins­kar därför jämfört med etablering på 12,5 centimeter. Den minskade risken for stå­ende vatten och utvintring är värderad till 100 kilo rapsfrö per hektar enligt tabellen.

Hackan plockar fram kvävet
En raps som har hackats på hösten läm­nar en mer lucker yta på våren jämfört med ett ohackat system. Det innebär att hackningen på våren går lätt och att in­blandningen av syre i jorden ökar mine­raliseringen samt kväveupptaget från till­förd organiskt gödsel med totale cirka 20-30 kilo per hektar. Det motsvarar runt 100 kilo rapsfrö till ett värde av cirka 800 kronor per hektar. Hackning före sprid­ning av flytgödsel på våren innebär att gödseln snabbare rinner ned i jorden. På en mer lucker jord kan en körning efter gödslingen passa bättre for att ge jord­täckning som minskar ammoniakav­gången.

Svårt med ”riktig” myllning
En nackdel med en separat radhacka är att djupmyllning av pelleterad gödsel som Biofer och Ekogödsel Plus inte är möjlig. Då krävs ett system som exempelvis Sys­tem Cameleon med billar som kan trycka ned pelletsen mellan raderna i fuktig jord. Att slunga ut pellets och sedan hacka efteråt är bättre än att låta den ligga orörd på ytan men ofta hamnar en stor del av gödseln i torr jord med denna metod. Djupmyllning av pellets i fuktig jord minskar även ogräskonkurrensen eftersom rapsplantan ges bättre förutsättningar att hitta kvävet före ogräsen.
Tidigare tillväxt mot baggar
Under 2018 drabbades större delen av den ekologiska rapsarealen av kraftiga angrepp av rapsbaggar. Det var mycket varmt redan i april och precis när rapsen var som känsligast (tidigt knoppstadium) kom rapsbaggarna som ett brev på pos­ten. Många fält fick totalskador och kunde i bästa fall skördas som helsäd. Men det fanns fält som mirakulöst nog klarade sig från angrepp. Fält som undkom och de som åtminstone gav halv skörd startade sin tillväxt tidigt på våren och hade på så sätt kommit något längre i utvecklingen än de hårt angripna fälten.

Buffert minskar skördetapp
Att kunna hacka rapsgrödan på våren innebär att den svarta jorden mellan raps­raderna värms upp snabbare jämfört med en ogräsbemängd jord. Detta skapar för­utsättningar för att rapsen kan starta sin tillväxt tidigare med följden att tidigt knoppstadium är passerat när rapsbag­garna intar fältet. Här är 50 centimeters radavstånd att föredra eftersom absorbe­rande ytan är större jämfört med 25 centi­meter. En väl etablerad och kraftig planta som får mer ljus och kan breda ut sig ger också fler sidoskott som skapar ett överskott av raps­skidor. Överskottet ger en buffert som rapsbaggarna kan äta av och på så sätt minskar risken för alltför stort skördetapp.

Följsamhet för bästa precision
Det finns en rad olika radhackor på mark­naden och även ett gäng hemmabyggen.
Likt sådden är även hackans precision helt avgörande för resultatet. Jordsökning och därmed förmågan att skära rent är mycket viktigt. Annars kommer en hel del ogräs att stå kvar och utnyttja ljusflödet, speci­ellt på 50 centimeters radavstånd. Hackan måste vara följsam i raden genom GPS (RTK) eller kamerastyrning för att inte lämna kvar ogräs nära raden, men också för att inte riskera att skären går alltför nära plantorna med skador eller i värsta fall uppkörda rader som följd.

Hackat och klart. En tidig hackning på hösten är mycket värdefull i många ekologiska växt­följder för att tidigt få bort höstgroende ogräs

Samarbete en bra väg att gå
Givetvis måste även radhackan passa med den såmaskin som finns på gården. Alter­nativet är att utnyttja grannens såmaskin eller göra en nyinvestering själv eller till­sammans med en kompanjon. Det finns även lösningar där 2-3 gårdar gått ihop och satsat på en maskin som kombineras för backning på både fyra och sex meter beroende på gårdens befintliga såmaskin. Såmaskinens billar behöver vara stabila för att ge en helt rak rad. Det räcker med en liten böj på raden och vips får man en yta som hackan inte kommer åt och ogräsen får chansen att ta för sig.

Slitage varierar med jord och väder
En radhacka på sex meter som uppfyller kraven på högsta möjliga precision kostar runt 450 000 kronor inklusive radföljning genom kamerastyrning och skär. Avskriv­ningen ligger på tio år och med dagens ränteläge är 2,5 procent en rimlig kalkyl­ränta. Den genomsnittliga räntan under de tio åren motsvarar 7000 kronor per år och avskrivningen blir 45 000 årligen.
Underhållskostnaden varierar bland annat med årsmån och jordart. Ju torrare förhållanden vid hackning desto större sli­tage på skären. Slitaget ökar även väsent­ligt på sandiga och grusiga jordar jämfört med ler- och mulljord.

Lönsam vid 22 hektar
Tabellen på sidan 11 visar att två hack­ningar på hösten och en på våren ger en merintäkt på cirka 3 300 kronor per hek­tar på grund av färre ogräs, bättre kväve­upptag, minskad risk för rapsbaggeskador och säkrare övervintring. Eftersom grundskörden är 100 kilo lägre för 50 centimeter radavstånd och kostnaderna något högre blir vinsten 2 200 kronor per hektar jäm­fört med 12,5 centimeter. Om enbart rap­sodlingen ska betala investeringen för en hacka som kostar runt 450 000 kronor krävs 22 hektar ekologisk höstraps med dagens avsalupris på 8,30 kronor kilot.
Hackan kan ju självfallet även använ­das i exempelvis höstvete där de höstgro­ende ogräsen ofta ställer till problem och då ökar investeringsutrymmet. Kan fler grödor hackas ökar även den ekonomiska möjligheten att investera i en större såma­skin. Alternativet är maskin med kombi­nerad sådd och hacka, till exempel System Cameleon.